Mitt livs lopp och ny Kollenseger
2008-03-08 16:58:59
Jag vann! Jag lyckades, igen! Vilken dag, vilken tävling, vilken publik och vilken känsla att få vinna Holmenkollens femmil. Årets stora mål!
Pappa Hans och vännen Kalle stod på första parkett. Dom var med för två år sedan också. Gubbarna tycks föra lycka med sig här i kollen.
Det var fantastiskt, otroligt, jag saknar ord. Jag bestämde mig för att öppna hårt och sedan hålla ett högt jämnt tempo. Och kroppen bara rös av välbehag och åklust. I takt med den positiva coachningen fick jag bara mer och mer energi. Det var mitt livs lopp!
Ingen tvekan.
Publiken sjöng och hyllade mig längs hela banan, jag bars fram av tiotusentals åskådare som älskar skidor och kollens femmil, precis som jag.
Att vinna Holmenkollens femmil en gång är stort.
Att vinna i kollen två gånger är megastort för mig.
Och jag går gärna upp till kung Harald igen.
Han tackade för senast, vi småpratade om loppet och jag sa till honom som till så många andra idag. Det här var en sagolik dag.
Trots dimma, regn och vassa konkurrenter. För mig var det klarblå himmel och sol från start till mål. Jag fick till ett klockrent lopp.
Och jag var mycket piggare när jag mötte kungen i år än jag var för två år sedan då jag pressades in på mållinjen av di Centa
Nu kunde jag åka sista 5 kilometerna och bara njuta, suga i mig av den oslagbara atmosfären. Att svänga in på Gratishaugen och ner på upploppet som klar vinnare, få glida in med svenska flaggan över mållinjen och ta emot publikens jubel var så underbart, härligt, fantastiskt.
Loppet fick jag i min hand mellan 22,5 km och 26 km. Jag gjorde inget ryck, men avståndet till Lukas Bauer och Pietro Piller Cottrer ökade med tjugo sekunder. Den positiva coachningen gav mig massor av energi, jag hade kontroll och kände mig aldrig hotad.
Det var bara en grej som inte var hundra. Ryggen. Nu efter tävlingen känns det ont, men jag ska gå och få behandling och sedan ska jag fira. Thomas Alsgaard har bokat bord i centrala Oslo. Jag ska njuta, bara njuta. Det är så skönt att få vinna och att få göra det här i Holmenkollen. Det finns inget bättre. Jag älskar Holmenkollen och Nordmarka över allt annat i skidvärlden. Här är det starkast som vinner. Och det var jag idag.
Tack alla ni som hejade på mig framför teven.
Tack för allt stöd jag fick från er längs banan.
Tack kung Harald.
Tack Oslo.
Tack Holmenkollen.
Jag kommer hit igen. Var så säker!
Skidhälsningar
Anders Södergren
2008-03-08 16:58:59
Jag vann! Jag lyckades, igen! Vilken dag, vilken tävling, vilken publik och vilken känsla att få vinna Holmenkollens femmil. Årets stora mål!
Pappa Hans och vännen Kalle stod på första parkett. Dom var med för två år sedan också. Gubbarna tycks föra lycka med sig här i kollen.
Det var fantastiskt, otroligt, jag saknar ord. Jag bestämde mig för att öppna hårt och sedan hålla ett högt jämnt tempo. Och kroppen bara rös av välbehag och åklust. I takt med den positiva coachningen fick jag bara mer och mer energi. Det var mitt livs lopp!
Ingen tvekan.
Publiken sjöng och hyllade mig längs hela banan, jag bars fram av tiotusentals åskådare som älskar skidor och kollens femmil, precis som jag.
Att vinna Holmenkollens femmil en gång är stort.
Att vinna i kollen två gånger är megastort för mig.
Och jag går gärna upp till kung Harald igen.
Han tackade för senast, vi småpratade om loppet och jag sa till honom som till så många andra idag. Det här var en sagolik dag.
Trots dimma, regn och vassa konkurrenter. För mig var det klarblå himmel och sol från start till mål. Jag fick till ett klockrent lopp.
Och jag var mycket piggare när jag mötte kungen i år än jag var för två år sedan då jag pressades in på mållinjen av di Centa
Nu kunde jag åka sista 5 kilometerna och bara njuta, suga i mig av den oslagbara atmosfären. Att svänga in på Gratishaugen och ner på upploppet som klar vinnare, få glida in med svenska flaggan över mållinjen och ta emot publikens jubel var så underbart, härligt, fantastiskt.
Loppet fick jag i min hand mellan 22,5 km och 26 km. Jag gjorde inget ryck, men avståndet till Lukas Bauer och Pietro Piller Cottrer ökade med tjugo sekunder. Den positiva coachningen gav mig massor av energi, jag hade kontroll och kände mig aldrig hotad.
Det var bara en grej som inte var hundra. Ryggen. Nu efter tävlingen känns det ont, men jag ska gå och få behandling och sedan ska jag fira. Thomas Alsgaard har bokat bord i centrala Oslo. Jag ska njuta, bara njuta. Det är så skönt att få vinna och att få göra det här i Holmenkollen. Det finns inget bättre. Jag älskar Holmenkollen och Nordmarka över allt annat i skidvärlden. Här är det starkast som vinner. Och det var jag idag.
Tack alla ni som hejade på mig framför teven.
Tack för allt stöd jag fick från er längs banan.
Tack kung Harald.
Tack Oslo.
Tack Holmenkollen.
Jag kommer hit igen. Var så säker!
Skidhälsningar
Anders Södergren
Startsidan
Skriv ut
Favorit
Kontakt
RSS Nyheter
